Idag har vi varit och skådat Låt den rätte komma in.

När man är hemma så sitter man och fantiserar om hur kul och hur länge sedan det var man var på bio och drar hastigt slutsatsen att "det måste vi göra igen!". Sagt och gjort, vi planerade att gå på visningen kl 18:15.

Väl nere på stan köper vi godis och diverse frestelser som ska förbrukas under vårt filmiska äventyr på filmstaden.  Annika önskade att få en plats nära utgången för hennes spontana WC-besök. Vi fick soffan längst bak.

Gött, vi satt bra och - iallafall jag - kände att det här blir finemang.

Brevid oss sitter då en bimbo och pysslar med mobiltelefonen, prasslar frenetiskt efter sitt favoritgodis i godispåsen, fnittrar sig till spasmer och mumlar högt med sin ursöta pojkvän.

Jag ville våldsamt avlägsna hennes stämmband och artigt be henne lämna biografen så att vi som är intresserade och vill se filmen kan få göra det ostört.

Slutsats: Filmen var helt OK. Jag brukar inte förvänta mig så mycket av en svensk 'skräck', men den här imponerade faktiskt lite grann.

Bättre än Frostbiten, men Frostbiten var mest bara 'ball'.

Annika och jag håller på och lyssnar på boken i skrivande stund och eftersom den visades på bio så passade vi på. Kan säga redan nu att filmen saknar MYCKET som finns i boken.

Ang. biobesök. Jag hatar bio. Jag är och Annika tillhör eliten av väldens bästa biobesökare av en enkel anledning; Vi håller käften och visar respekt!